Elansvar som begrepp kan sägas vara de skyldigheter som lagstiftaren ålagt oss att efterleva i syfte att ge en betryggande elsäkerhet.
Elsäkerhetslagstiftningen är indelad i tre olika skyddsområden med olika objektsansvariga.
Elsäkerhet
vid arbete har tidigare använts som begrepp för de särskilda föreskrifter som Elsäkerhetsverket gav ut om elsäkerhet vid arbete. Dessa föreskrifter är sedan 1 november 2021 upphävda.
Numer kan elsäkerhet vid arbete sägas vara delat mellan arbetsgivare och innehavare. Innehavare av anläggningar och utrustningar ansvarar för att dessa är så utförda att arbete kan utföras på ett säkert sätt och att tillhandahålla nödvändig information till de som arbetar på anläggningen/utrustningen. Arbetsgivaren å sin sida ansvarar för arbetsmiljön för sin personal.
Med objektsansvarig avses den person, juridisk eller fysisk,
som är skyldig att se till att lagstiftningen är efterlevd inom den egna
organisationen. Objektsansvariga uppfyller normalt sina skyldigheter genom att
leda och fördela arbetet och beskriva vad var och en förväntas göra och inte
får göra. Till exempel genom att tala om vem som får, eller under vilka
förutsättningar en person får, självständigt utföra elinstallationsarbete. Just
elinstallationsarbete har ett så brett spektra att knappast någon person
besitter egna kunskaper inom alla installationstyper och spänningsnivåer. Beroende
på inom vilka verksamhetstyper Elinstallationsföretaget utför arbete måste här
elinstallationsföretaget beskriva vem som får göra vad vilket då kan sägas vara
en del av företagets elansvar.
Men det är inte alltid som det är objektsansvarig som personligen
leder verksamheten. I ett företag kan det vara den verkställande direktören som
leder den dagliga verksamheten och som därigenom måste beskriva vad var och en har
för uppgifter inom elsäkerhetslagstiftningen.
När det gäller elinstallationsarbete är det lagkrav på att ett elinstallationsföretag ska ha ett egenkontrollprogram som något förenklat kan sägas vara företagets interna instruktioner eller riktlinjer med anvisningar om hur processen elinstallationsarbete genomförs i det egna företaget. Den här typen av riktlinjer är i många fall nödvändiga att ha även för övriga ansvarsområden så att medarbetarna, chefer, arbetsledande personal och montörer kan se hur vi ska göra för att efterleva lagstiftningen och därmed få en betryggande elsäkerhet.
När man skriver ett egenkontrollprogram eller riktlinjer för elsäkerhet kan man utgå från följande enkla mall.
· VAD kräver lagstiftaren av oss? Sätt er in i lagstiftningen. Vad gäller för er? Vad kräver lagstiftaren av er organisation?
· HUR gör vi för att uppfylla lagstiftningen? Beskriv i interna riktlinjer hur ni inom ert företag ska göra för att efterleva ställda krav.
· VEM genomför det som står i era riktlinjer? Och vem följer upp att ni verkligen gör det ni bestämt att ni ska göra?
Exempel – Arbetsmiljöansvar vid elfara
Arbetsmiljölagen förutsätter att betryggande skyddsåtgärder vidtas mot elektrisk ström. Arbetsgivaren kan nu besluta att skyddsåtgärder ska vidtas i enlighet med svensk standard för skötsel av elanläggningar, SS-EN 50110-1.
Arbetsgivaren kan därefter uppdra åt arbetsledande personal att, i enlighet med standarden, utse en elsäkerhetsledare för varje arbete.
Elsäkerhetsledaren ska, i enlighet med standarden, se till att skyddsåtgärderna för vald arbetsmetod är vidtagna innan arbete påbörjas.
Ett företag som har riktlinjer med tydliga anvisningar om hur företaget ska göra för att efterleva lagstiftningen och där berörda medarbetare vet vad som förväntas av var och en och där man följer uppefterlevnaden av riktlinjerna kan sägas vara ett företag där man har tagit sitt elansvar.